ZANNA

Som vanligt så grubblar jag. Jag är sjukt nervös. Det är så mycket som skall förberedas rent konkret men även känslomässigt.  Jag försöker att inte tänka för mycket. Men känslan ligger i magen. Och allt känns plötsligt oerhört verkligt. 1 år kvar, 6 månader kvar, 3 månader kvar 2 månader kvar. Självklart har jag tvekat några gånger. Det är för stor inställning, var ska jag bo, vart ska jag jobba, relationer sätts på spel, pengarna skulle kunna gå till utbildning och lägenhet i Malmö osv. Men det är som om jag inte får ge upp. Det har varit ett mål så länge nu. Jag måste göra det här! Jag längtar och är totalt vettskrämd på samma gång. Jag skall flytta till London!